Kerstins naturbilder

För livskraft genom linsen

Norra Kvill

Efter workshopen åkte jag till Mariannelund där jag bodde i två nätter. Den 30 april åkte jag till Norra Kvills Nationalpark, där finns det gott om mossbeväxta stenbumlingar och nedfallna träd. Ja, det är nästan en sagolik miljö. På första maj var det hemresa med flera stopp för fotografering och när jag kom hem kändes det som att våren hade kommit igång ordentligt. Så jag återkommer med bilder från hela min resa längre fram. Framöver blir det nog mer makro som gäller för att fånga vårens känslor.

Annonser

I Skurugata

Jag har varit på en Workshop i landskapsfoto 28-29 april, med Serkan Günes som instruktör och inspiratör. Jag brukar inte fotografera så mycket landskap, men nu kände jag att jag ville lära mig mer om det. Vi bodde i Eksjö och vi var båda dagarna i naturreservatet Skurugata, det ligger ett par mil åt NO. Där finns en djup ravin med en ”gata” som är 800 meter lång med höga klippväggar på båda sidor, väldigt häftigt. Serkan tar otroligt fina bilder och han gav oss många bra tips och synpunkter – tack Serkan! Nu ska jag försöka bli vän med stativet och öva på det jag har lärt mig, det ska bli kul.

Bild 1 visar en del av klippväggen, jag tycker dock att det blir väl brokigt med all den ljusa lavan på stenen. Bild 2 visar en skogsbild som är tagen strax utanför ravinen. Jag kom hem först på kvällen den 1:a maj, så bilderna är inte riktigt genomgångna än.

Vår på Jordtorpsåsen

Den 22 april var jag på Jordtorpsåsen och våren hade börjat komma igång så smått, fältsipporna blommade, men träd- och buskknoppar var fortfarande väldigt små. Kände att jag ville leka lite med kameran och fånga ljusblänket från de ljusgröna, knappt utslagna hagtornsbladen.

Små blomster

Det har gått undan i naturen efter flera sommarvarma dagar med mycket sol, men nu är det vanligt aprilväder igen. Överst ses ett fång ned nagelört, den heter så för att frukterna tycks se ut som naglar. Till höger kan man ana hur frukten kommer att se ut. Blommorna är väldigt små o klena, man får nästan ner med näsan i gräset för att se dem riktigt.

På nedre bilden ses en stenkrassing, den är vanlig på Öland och Gotland, annars relativt sällsynt. Dess blad är så otroligt utsirade och vackra, de röda ”kulorna” till hö är den vita fetknoppens blad, den blommar först under sommaren. Stenkrassing är också pytteliten.

Fler sippor

Igår såg jag de första utslagna vitsipporna och en  lysande gulsippe-knopp, de är alltid sist ut. Det är en sån härlig känsla att få lägga sig på marken igen och försöka fånga naturens skönhet genom linsen.

Första trädknopparna

Igår var jag vid Södra Utmarken i Kalmar och nu börjar det knoppas så smått.

Ovan ses blomknoppar på druvfläder, tyvärr verkar många vara frostskadade, dock inte de här.                   Druvfläder är ju en buske, men buskknoppar hamnar också under kategorin trädknoppar.

Almarnas blomknoppar var ännu väldigt små och även här var många frostskadade.

En gammal vildapel började också få små knoppar, grenarna var rikligt beväxta med lava.

Vårkoll

För en vecka sedan gjorde jag en sedvanlig vårkoll i Stadsparken och                                                                       jag konstaterade att våren inte hade satt fart än. Hittade en buske där                                                                   två fjolårslöv omfamnade lite fågeldun, det såg så rart ut.

I Nunnedalen

Igår var det en fantastisk dag med sol, 20 grader i skuggan och svaga vindar. Jag var åter i Nunnedalen och nu lyste det ännu mer av alla blåsippor, i skiftande färger från  mörk- och ljusblå, till violett och ljus- och mörkt rosa. Det var så himla vackert!  Hålnunneörten var knappt synlig i förrgår, men igår hade en del växt till sig och börjat slå ut, precis som den gula vårlöken.

Tror att blommorna precis som vi har längtat efter den senkomna våren. Men ack – det var bara en kort visit, för i natt var det nära frost och på em idag blev det visserligen sol, men endast 5 grader och kall nordanvind ca 10 m/sek.   Ja, våren är verkligen nyckfull – så Carpe Diem!

Äntligen …..

…. är det vår i luften och blåsipporna blommar ymnigt av glädje. Förra året fotograferade jag första blåsipporna den 13 mars, vanligtvis är det från slutet av februari till mitten av mars. Så våren är nästan en månad sen i år, läste att det är 100 år sedan vi hade en så sen vår. Bilden tog jag igår i Nunnedalen, hörde att det 3 dagar tidigare inte syntes till några blå blommor, så lite sol o värme har gjort underverk.

Och äntligen är jag tillbaka på bloggen! Under den långdragna, mestadels trista vintern har jag ägnat mig åt andra aktiviteter. Kvarliggande snö i mer än 2 dagar fick vi först i månadsskiftet febr-mars då det snöade ymnigt i en vecka och blåste kraftigt. Vi har fortfarande lite snöfläckar kvar och på Ölands alvar är det gott om små ”sjöar” efter snösmältningen.