Två bilder från den 11 juni, innan den värsta hettan och torkan satte in och då det blåste mer normalt hos oss. Överst ses en orkidé, kärrknipprot som har stora knoppar, den brukar blomma först en bra bit in i juli. Den växer i fuktiga marker och här har en bit ängsull fastnat i ett blad så man ser vindens riktning. Nedanför ses ett brudbröd.
Nu börjar det kännas som att hösten närmar sig och jag har börjat titta tillbaka i årets arkiv. Det innehåller väldigt lite makrobilder på växter mot vad jag brukar ha och det har ju sina naturliga förklaringar! Här ses buskvioler från början av maj.
Ormöga Kamelranch ligger norr om Alböke, nära vägen ner till Äleklinta. Där började man med ett par kameler på 1990-talet, de har förökat sig och nu finns det nog minst 30 kameler. De verkar trivas och må gott i det öländska klimatet. Det är alltid en häftig upplevelse att se dem gå omkring och beta på de karga markerna, ofta dock rätt långt ifrån vägen.
Jag var på väg ner mot Äleklinta den 24/8 när jag fick se en kamel lägga sig på knä, sträcka in sitt huvud och långa halsen under elstängslet för att nå lite godare bete. Så himla finurligt!!! Strax kom en vit kamelkompis och gjorde likadant. Översta bilden har jag beskurit en del, för de kamelerna var lite långt bort. Det gröna som ses i bakgrunden är enbuskar och alltså inte direkt ätbart.
I torsdags kväll och hela natten till fredag 31/8 regnade det och sedan fint regn i stort sett hela lördagen, det kändes fantastiskt bra! Och det ska komma mer, så det finns hopp för bönderna och hela naturen att återhämta sig lite. Var en sväng på Öland igår och det lyste grönt i vägkanterna av nytt gräs och en och annan blomma var nyutslagen. Nu kan man se fram emot en fin återblomning framöver.
Ja, mossen var nästan helt uttorkad, den brukar annars vara som en liten sjö. Det kändes väldigt speciellt och lite läskigt att se den så här. Jag vet faktiskt inte vad det är för en vattenväxt som torkat här, tänkte inte på att kolla. Kan bli intressant att se hur där ser ut nu efter regnet.
Backtimjan brukar börja blomma i juni och fortsätter långt in i juli, men i år har de blommat väldigt dåligt och flera plantor varit helt vissna. Men den 25 augusti var jag på alvaret norr om Äleklinta och fick se denna lilla tuva. Troligen har det kommit några regndroppar så den har kunnat hämta näring från den torra komockan. Jag har saknat den ljuvliga doften som sprider sig när man vandrar på alvaret!
Här har inlandsisen frikostigt släppt av stenar från fastlandet vid sin avsmältning. Den här delen av marken brukar stå i vatten, men nu har kalkslammet i botten torkat ut och krackelerat. I kvällsljuset har det fått en blåaktig ton. Nordväst Löttorp.
Ja, det blev ett långt oplanerat uppehåll här på bloggen! Det beror mest på den extremt heta, soliga och torra sommaren, jag kunde inte sitta inne vid datorn med 26-28 grader inomhus och vindar på 1-3 m/s gav inget tvärdrag. Så fortsatte det hela juli och en bra bit in i augusti. Sedan fick vi emellanåt vindar på 5-8 m/s, vilket är mer normalt för oss. Nu har nattemperaturen sjunkit en bit under 20 grader, så huset har svalnat av och livsandarna börjat återvända. Det är fortfarande så otroligt torrt här runt Kalmar och hela Öland, vi har endast fått några korta, ytterst lokala regnskurar.
Jag har fotograferat en del ändå, trots att mina vanliga motiv för längesedan vissnat ner, men stenar vissnar tack och lov inte! Framöver blir det nu att gå igenom och ta fram bilder.
Bilden ovan är tagen den 27/7 på Ölands östra sida. Kor och ungdjur betar på de snustorra sjömarkerna och de stackarna har knappt någon skugga alls att svalka sig i. Både djuren och bönderna har verkligen en extremt svår sommar i år!
Den här bilden tog jag på kvällen den 24/8 vid Vannborga. Efter en dag med mycket gråa moln och någon lokal skur, tittade kvällssolen fram. Här får man verkligen en höstkänsla! Förutom de bruna björkarna ses flera brunbrända enbuskar.
Veckan efter Midsommar var jag på Naturfotokurs i Mullsjö igen och som vanligt var det mycket intensivt, givande och roligt, Anders Geidemark vet hur han ska få oss att jobba hårt och prestera!
Den långvariga torkan hade satt sina spår i Fiskdammarna, vattnet i den lilla ån hade sinat påtagligt och det ymniga strutbräken-beståndet såg torrt och sprött ut och slokade till viss del. Men att vandra genom området gav ändå en härlig djungelkänsla.
Här fanns getväppling i stora mängder, men de var i stort sett utblommade. Jag tyckte dock att en del hade vissnat på ett ovanligt vackert sätt.
Där var jag för några dagar sedan och blev överraskad av att orkidén Kärrknipprot redan höll på att slå ut, fast det är ju bara att acceptera att det är så i år. Kärrknipprot är nog den orkidé som jag gillar allra mest. Jag såg en hel del andra orkidéer också, såsom ängsnycklar, flugblomster och brudsporre, återkommer med fler bilder. På nedre bilden ses gulärt och den har varit i blom ett tag.
