Veckan efter Midsommar var jag på Naturfotokurs i Mullsjö igen och som vanligt var det mycket intensivt, givande och roligt, Anders Geidemark vet hur han ska få oss att jobba hårt och prestera!
Den långvariga torkan hade satt sina spår i Fiskdammarna, vattnet i den lilla ån hade sinat påtagligt och det ymniga strutbräken-beståndet såg torrt och sprött ut och slokade till viss del. Men att vandra genom området gav ändå en härlig djungelkänsla.
Här fanns getväppling i stora mängder, men de var i stort sett utblommade. Jag tyckte dock att en del hade vissnat på ett ovanligt vackert sätt.
Där var jag för några dagar sedan och blev överraskad av att orkidén Kärrknipprot redan höll på att slå ut, fast det är ju bara att acceptera att det är så i år. Kärrknipprot är nog den orkidé som jag gillar allra mest. Jag såg en hel del andra orkidéer också, såsom ängsnycklar, flugblomster och brudsporre, återkommer med fler bilder. På nedre bilden ses gulärt och den har varit i blom ett tag.
Efter den ihållande, varma och soliga perioden, så är alvarmarkerna nästan nerbrända och på andra ställen på Öland märks att blommorna inte mår så väl. Överst ses luktvicker, som i år är väldigt klen o tanig. På andra bilden ses väddklint blomma redan, en månad för tidigt och så är det med många blommor i år, även mjölkörten har börjat slå ut sina blommor. Jag hoppas nu på en riklig andra blomning i slutet av sommaren
Överst ses detaljer från sandnejlikans mitt, likt en slags dans. Jag såg också några enstaka blommor som var mörkt rosa i mitten, de var rätt läckra.
Jag har varit i Skåne senaste veckan och kom hem i söndags kväll. Först var jag några dagar i min barn- och ungdomsstad Lund och sedan runt på Österlen. Det var underbart, svettigt och svårfotograferat i den soldränkta hettan (30 grader)!
Sandnejlikan är sällsynt och i Sverige finns den nog bara i östra Skåne, på kalkhaltig sandmark. Förvånansvärt nog finns den alltså varken på Öland eller Gotland. Sandnejlikan har en svag behagfull doft, den växer ofta i tuvor och den är endast ett fåtal cm hög. Bilderna är från Vitemölla strandområde.
Kattfoten i riklig blom, de var ovanligt mörkt rosa här.
För några dagar sedan var jag norrut på Öland mellan Äleklinta och Djupvik. Där är det alvarmarker och på några ställen var marken helt gul av den speciella Ölandssolvändan, jag har aldrig sett dem i sådana mängder förut. Det var så makalöst fint! Lite insprängt här och där blommade den ljusgula fältvedeln. Till vänster vid horisonten kan man ana Kalmarsund.
Nu har vi haft sol och sommarvärme i snart tre veckor, men de senaste dagarna inte över 20 grader och nätterna har blivit kallare. Naturen har fullständigt exploderat av glädjefnatt och många människor har badat och njutit på stränderna ett flertal gånger. Ja det gäller att passa på, för vem vet vad vädergudarna får för sig framöver.
Liljekonvaljerna är från en av Kalmars skogar, de blommade rikligt när jag kom dit framåt kvällen och en underbar blomdoft kom mig till mötes, det kändes fantastiskt. På nedre bilden blommar tandrot med sina skira ljuslila blommor. Namnet har den fått av att det i bladvecken bildas mörka groddknoppar och de sägs likna en tands rot!
Naturen tycks ha kommit igen med råge efter den kalla början på våren och verkar nu vara i fas igen. Det är lika härligt varje vår att uppleva denna enorma växtkraft. Gullvivorna förgyller nu marken där jag går och buskviolen som redan har blommat en tid lyser ljuvligt blått. Samma procedur utspelar sig varje år och likaså gör mina bilder – inga större förändringar. Men det är själva naturupplevelsen som är den största behållningen och jag njuter i fulla drag.
